Blekinge Båtsmansregister

De tidiga båtsmännen i Blekinge och i vårat båtsmansregister

År 1680 fick Karlskrona sina stadsprivilegier och samtidigt hade beslutats att där bygga en ny örlogsbas för Sverige.  Det gamla indelningsverket var också under förändring och i början av 1680-talet infördes delvis en ny organisation.

Samtidigt hade ledningen för den nya örlogsbasen förstått att en stor del av manskapet som skulle bemanna örlogsfartygen i Karlskrona måste vara förlagda i dess närhet. Därför beslutades att bygga upp en ny organisation med båtsmän i Blekinge och Södra Möre (i Kalmar län). Befolkningsunderlaget var inte tillräckligt stort i dessa områden för denna nya organisation och inte heller litade man helt på blekingebor som för bara några decennier sedan, varit danskar.  En stor mängd med både befintliga och blivande båtsmän från olika delar av landet flyttades, inte sällan tvångsförflyttades, till dessa trakter.  De kom framförallt ifrån tre olika områden.

  1. Finska kuststäder
  2. Socknar i Norrland (kustnära)
  3. Städer i mellersta och södra Sverige

Bara några ytterst fåtaliga kom ifrån Blekinge och totalt byggdes upp en organisation med dryg 1500 båtsmän i landskapet. Detta antal var tämligen intakt ända fram till mitten av 1870-talet då organisationen med indelata båtsmän började avvecklas. Varje båtsman placerades ut på en gård (Rusthåll, Rote) eller ibland att flera mindre gårdar tillsammans fick hålla en båtsman. Här skulle båtsmannen få ett eget torp, en mindre bit jord, utsäde, ett litet antal djur mm. Avtal slöts med varje gård/rusthåll om de ekonomiska förutsättningarna.

Båtsmanstorpen i Blekinge hade som kännetecken en örlogsvimpel av plåt på taket. Fotot från Maj-Britts Sundins bok ”Båtsmän i socknarna Jämshög och Kyrkhult 1685-1922″

batsman@blekingesf.se


Kompani – indelning

I den initiala organisationen i Blekinge indelades båtsmännen sockenvis i 9 kompanier enligt följande:

Kompanierna var ungefär lika stora (150-180 man) och denna indelning kom att gälla fram till 1697 då en ny organisation infördes med endast tre kompanier. Denna varade fram till 1845 då en tredje och sista organisation infördes.

Den första kända förteckningen (rullan) över båtsmännen i Blekinge och deras rusthåll är från 1685, med undantag för 5:e kompaniet, där uppgifter helt saknas.  Förutom namnen på både båtsmännen och rusthållare, framgår där varifrån båtsmannen kommer. Detta behöver inte vara lika med födelseort eller socken framförallt inte för de från Finland vilka ofta är födda inåt landet.

De rusthåll som gällde 1685 kom att förändras en hel del under de närmaste 12 åren. Över 200 båtsmän flyttades till nya rusthåll ofta till ny socken. I de flesta fall behöll båtsmannen sitt båtsmansnamn och detta är också dokumenterat i vårt båtsmansregister.  För ett drygt 100 båtsmän är det troligt att rusthållet upphörde helt då båtsmannen och båtsmansnamnet ”försvann”. För ytterligare ett hundratal rusthåll tycks en nyetablering skett utan någon flyttning från annat rusthåll. Troligen pågick detta förändringsarbete ända fram till att den nya organisationen trädde i kraft 1697. Därefter har bara ett mindre antal rusthåll förändrats under hela båtsmansperioden.

Förutom 1685 års rulla har bara ett fåtal militära källor hittats som upptar någon form av förteckning över båtsmännen i Blekinge under 1600-talet. Den bästa av dem är en inskrivnings-bok för åren 1688 till 1697. Här kan man få reda på den nye båtsmannen namn, ålder, var han är född, antagningstid och vad han gjort innan han antogs som båtsman. Även för den avgående båtsmannen finns en del beskrivet. Uppgifterna är mycket ojämna och många olika personer har skrivit i denna bok vilket gör att handstilar delvis är svåra att tolka. Många uppgifter är medtagna i vårt register, men här finns mer att hämta för den vetgirige.

Det finns också skeppsrullor för 1689 och 1690 samt en mönsterrulla för 1692 som för en del av kompanierna upptar samtliga i tjänst varande båtsmännen. För andra kompanier är det dock sämre med uppgifter.

En del kompletterande uppgifter är också tagna från mantalslängder men området domböcker är i stort sett ej genomgånget.

Även för denna första båtsmansorganisation tilldelades varje båtsman ett nummer (kompani-nummer) som var unikt inom kompaniet. Då uppgifter om dessa nummer är ytterst sporadiska i våra kända källor, har vi valt att på bästa sätt fördela båtsmännen efter de båtsmansnummer som gällde efter 1697. Detta har också medfört att några tillhörande rusthåll (gårds eller bynamn) blivit felaktiga.

Totalt har vi i vårt register över 3000 båtsmän som verifierat har tjänstgjort före år 1700. Troligen är det betydligt fler då många är verksamma år 1701 (bra mönsterrullor för detta år), men där vi inte vet när de tillträdde sina tjänster.  Ett problem med uppgifterna är att många av dessa tidiga båtsmän bara hittats i en enda källa. Namn kan vara felskrivna och ingen verifiering finns då att tillgå. Alla källor som använts är angivna under Militaria för respektive båtsman. I de fall då andra än militära källor har använts, så finns även de dokumenterade för båtsmannen.

Erland Eliasson
Båtsmansregistrerare


Föreläsning om vårt register

Lördagen den 28 september 2013 hade föreningen höstmöte som handlade om båtsmansregistrets första 20 år. Erland Eliasson höll ett föredrag om hur han arbetar med båtsmansregistret och här får ni ta del av den film som vi spelade in.


Historik

Tankarna med ett båtsmanregister sjösattes av Blekinge Släktforskarförening, Marinmuseum, Karlskrona stadsbibliotek och Blekinge musuem på hösten 1993. De som var med från början var Eva Mårtensson Kangeman, Tom Ohlsson och Bror Jönsson.

I dag är Vanja Stjernberg projektledare.

batsman@blekingesf.se


Katalogskydd

Innehållet i Blekinge båtsmansregister skyddas av katalogskyddet enligt §49 i Upphovsrättslagen¹. Enskilda uppgifter får gärna publiceras och användas för forumdiskussioner eller egen forskning så länge källa anges.

Skyddet innebär att det är förbjudet att kopiera eller använda en större mängd information ur databasen och göra det tillgängligt för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd.

¹notisum.se & sv.wikipedia.org


Blekinge Båtsmansregister – anno 1993