Åke Svensson

  Notater:

Dopvittnen : Honom bar till dopet hustru Inga Rasmus Michels ibm. Faddrar Mass Pärson i Mellby, Rasmus Pärson i Horby, pigan Karna Jöns dotter.

  Begivenheder i hans liv:

• Beskæftigelse: Bonde: Kullarp, Istaby, Blekinge, Sverige.

• En samtids historie. Moderpassion
I dödböckerna finns noteringar om flera kvinnor som dött i "moderpassion" eller "modersjuka". Förklaringen till denna diagnos står att finna i äldre tiders sätt att se på den kvinnliga biologin. Enligt den klassiske filosofen Platon innehöll livmodern ett självständigt väsen vars önskan var att föda barn. Om denna önskan förblev otillfredsställd irrade livmodern omkring i kroppen och förorsakade olika typer av lidande. Epileptiska anfall, kramper, andnöd, dålig mage och aptitlöshet kunde alla diagnostiseras som moderpassion och ansågs ha sin grund i att kvinnan var nyckfull och överdrivet känslig. Under en lång tid sammankopplade man kvinnans psykiska sjukdomar med hennes kön och sexualitet. Den latinska benämningen på moderpassion, hysteri, som överlevt ända fram till idag, betyder just livmoder. Under senare delen av 1800-talet ansåg många läkare att bortoperation av livmoder, äggstockar eller klitoris var det enda sättet att bota kvinnors neurologiska och psykiatriska besvär.
Johan Haartman förklarade i sin läkarbok från 1765 att moderpassion och mjältsjuka kunde ha både psykiska och fysiska orsaker (en särdeles nervretlighet, stor slapphet i matsmältningens muskulatur och stockad "oordentlig" omgång av vätskorna och loden i underlivet). Kvinnans lidande var emellertid svårare än mannens på grund av att hennes fibrer var slappare och hennes nerver var retligare. Detta berodde, ansåg Haartman, både på kvinnans natur, och här hänvisar han till livmodern, och på hennes levnadssätt. Den krokiga ställningen vid syendet, sparsamt drickande och otillräcklig motion, snörliv och andra "onyttiga" kläder. Kvinnornas "tanklösa sysslor" ansågs också bidra till sjukdomen. Den sjuka kändes igen på ett skiftande temperament och på vidlyftigt klagande över sina plågor; gnagandet kring hjärtat, bandet över bröstet, matleda och stinnhet, spänningar i sidorna och bullrande i tarmarna, hjärtklappning, oro, kvävningskänsla, svindel och dåningar. Ibland kunde de också få konvulsioner och ryckningar.
Hysteri beskrivs mest som en sjukdom för överklassens kvinnor. Vid slutet av 1800-talet hade den blivit en modesjukdom bland läkarna. En del betraktade den som en inbillningssjukdom och ett sätt för kvinnor att erövra kontroll över sin omgivning, medan andra betraktade den som en reaktion på det moderna samhällets utveckling. En del såg den som en ärftlig degeneration av nervsystemet och andra, däribland Sigmund Freud, såg den som uttryck för förträngd sexualitet. Läkarnas intresse för sjukdomen gav den förhöjd status och vid sekelskiftet 1900 ansågs sjukdomen, som tidigare varit starkt knuten till kvinnans kön och sexualitet, också kunna drabba män. Enligt Karin Johannisson, som studerat sjukdomen med utgångspunkt från läkarjournaler, var sjukdomen inte dödlig. Omkring 1930-talet försvinner hysterin och ersätts med nya diagnoser.
I DDSS register finns 13 noteringar om personer som anges dött av hysteri, medan över 200 har dött av moderpassion, modersjuka eller moderkolik. Sjukdomen var alltså dödlig! Några tecken på att den skulle vara en typisk överklassjukdom finns inte, snarare tvärtom. Bond- och torparhustrur som fött upp emot 10 barn har drabbats hårt. Ibland anges sjukdomen i kombination med andra, exempelvis bröstvärk eller kolik. I en del fall kan moderpassion ha varit en diagnos att ta till för diverse symptom som inte gick att förklaras på annat sätt. Mest troligt är att det är en beteckning för faktiska sjukdomar i underlivet, exempelvis bukhinneinflammation.
Männens motsvarighet till moderpassion och hysteri var mjältsjuka, hypokondri och neurasteni. Vare sig hypokondri eller neurasteni finns representerade i DDSS, däremot har två män dött av moderpassion, åren 1758 och 1760. Vad dagens läkare skulle ge dem för diagnos är svårt att säga. Här finns mycket för forskningen att bita i!

• Dåb, 23 Nov. 1738, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. Dopvittnen : Honom bar till dopet hustru Inga Rasmus Michels ibm. Faddrar Mass Pärson i Mellby, Rasmus Pärson i Horby, pigan Karna Jöns dotter.

• Begravelse, 23 Nov. 1788, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. Bonde 50 år orsak slag.

Åke blev gift med Maria Nilsdotter, datter af Nils Olsson og Olwe Matthisdotter, den 14 Nov. 1766 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. (Maria Nilsdotter blev født den 31 Dec. 1746 i Stiby, Blekinge, Sverige, døbt den 1 Jan. 1747 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige, døde i 1785 i Istaby, Blekinge, Sverige og blev begravet den 27 Apr. 1785 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.)

  Begivenheder i deres ægteskab:

• En samtids historie: Et eksempel på et skifte.
Jeg håber en dag at komme til Lund hvor der skulle være opbevaret skifter fra Blekinge län og dermed måske også nogle fra vores aner.

Et eksempel på et Svensk skifte.

BOUPPTECKNING

(Myntvärde: Riksdaler - Skilling - Rundstycke)
efter åbo Håkan Perssons hustru Mätta Månsdotter på n:r 10 Skårby.
År 1787 den 11:te Julij upteknades och lagligen fördeltes afledna Bondhustrun Mätta Månsdotter qwarlåtenskap
emellan dess efterlämnade man Åboen Håkan Persson i Skårby och
Bröstarfwingarna Sönerna Måns 14, Pehr 11, Mårten 9, Nils 5 år och döttrarne Boel 20 samt Sissa 16 år gammal.

Att vid denna förrättning tillse de omyndiges bästa infunno sig den dödes Broder Döttrars männer Truls Nilsson från Snårestad och Per Pehrsson ifrån Bellingaröd samt till att egendomen werdera Nemdemannen Hans Nilsson från Balkåkra och Åboen Hans Tufwesson här av Skårby.
Enklingen lofwade att redeligen angifwa och låta uptekna hela Boets förmåga, hwilken bestod af följande wahror och Creatur nembl.

Koppar: 1 Brännewinspanna väger 20 mark. och 6 sk 2:4, 1 Kjettel 3 marker 5 sk. 1:17, 1 Sihl -:8 Tenn: 1 Stop och 2 Taldrickar -:13
Jernwahror: 1 Kackelugn 4:-, 2 st. grytor -:40, 1 pannejern -:4, 1 jernstång -:16, 2 spader -:12, 1 hacka och en vedsåg -:14, 2 st. yxor -:16, 1 Hötjufwar -:10, 2 nafwrar 1 borr -:11, 2 huggejern 1 bandknif -:4:12, 1 hammare -:1:6, 3 st. liar -:6, 1 hökrok -:8, 2 torfjern -:6, 2 jernblejar -:8,
Träsaker: 1 Kista och 2 skåp 2:32, 1 mjölbing -:40, 5 Tomma tunnor -:15:6, 1 drickfjerding 1 åtting -:9, 1 ståndfjerding 1 tratt -:2, 1 Leglar -:1:6, 2 halfsängar -:6, 2 drängsängar -:9, 1 drickeshalftunna -:8, 3 st. kaar -:8, 1 balja -:2, 4 st. stolar -:6, 1 stor wäfstol 2:-, 1 liten dito -:4, 1 baketråg -:1, 1 kärilhylla -:1, 1 handkvarn, 2 sparsnar och 1 bytta -:18:6, 1 Spinneråck, 1 hetsman -:11, 2 kappemål, 1 skäppa -:11, 1 halmkorg och sädeslöp -:3, 2 såll, 2 kardor, 1 slipesten -:26, 1 bryggestol 1 täckestige -:5,

Vagn- och Plog Redskaper: 1 hästvagn 1 Rdr 1 halfwagn -:24=1:24, 2 färdeswagnar och 1 stenvagn 1:6, 2 hjulbörar, 2 slädar och 3 g. bräder -:23, 2 plogar med behör och 1 par vagnsred -:46, 2 ärr med D:o och 2 harfwar -:42

Sehltyg: 3 par sehlar med töm 1 Rdr 12 öre, 1 par gml d:o 4 sk = 1:16, 1 betsel och 4 hästskaklor -:6 Sängkläder: Enklingens säng med allt tillbehör 4:-, 1 röd och grönrandig dyna 1 gammal dyna 1:16, 1 grönrandig underdyna och 3 hufwuddynor 1:-, 1 grönblårandig d:o och 2 hufwuddynor -:38, Kläderna uti 2 drängsänger 2:32, 5 åkedynor 2 bänketäcken 1:20, 2 sängtäcken 2 lakan 2 örngåttsward -:41, 3 borddukar och 2 handdukar -:29
Gångkläder: 1 Skinkjortel och 1 blå trÖja -:28, 1 blå filtkjortel och 1 svart Klädning 1:26, 5 helklutar å 8 sk och 6 halfklutar å 4 sk. st. = 1:16, 5 lintyg, 1 par strumpor och 1 par skor -:43, 2 förkläden och 1 hyekläde -:11
Säckar: 3 st. bättre och 4 st, sämre säckar :40

Creatur.
Hästar och ston: Boskap:
1 rödbläsig häst 10 år gammal 10:-1 par oxar 1 Rdr,
1 snoppig D:o 21 år och 1 swartbrun 1 par stutar 6 Rdr 32 sk 16:32
D:o 8 år gl. 7:321 svart och 1 rödhjelmig Koo å 6 Rdr 12:-
1 rödbläsigt stod, 8 är gl. 5:-1 swartgrimmig d:o och 1 qwige Kalf 6:8
1 grått D:o 13 år och 1 svart D:o 12 år gl. 16:328 st. får med 4 lam 8:32
1 svart följa och 1 brunt hästföl 13:32
Svin: 1 sugga med 5 grisar 1:8, 1 sugga och 3 ungsvin 3:16, 4 st. årsgrisar och 5 st. små D:o 2:18,
Gäss: 4 st. giäs med 12 D:o ungar 1:8
Strösäd: 3 Tior råg å 2 Rdr 16 öre pr T:na 7:- , 4 T:or Korn å 2 Rdr och 3 Tior hafre å 1 Rdr 11:-

Fordran: Nils Olsson i Hunnestad skyldig till Sterbhuset 3:16
Summa inventarii 170 Rdr
Sådant som mit Bo wid min Sal. Hustrus död befantz, hafwer jag ricktigt uppgifwit hela förmågan och kan Eedeligen bestyrka ricktigheten häraf.

Håkan HP Pehrsson
Skuldposter i detta sterbhus äro följande:

Barnegods innestår för Håkan Pehrssons Broderdöttrar, som med ränta stiger till 13:16
Till Lofuga Tings Rätten för detta påskrifvande - :24
De fattiges Andel - :10:3


Till stämpelpapper och skiftesarfwode 5:5:9
Nämndemännen för wärderingan -:16
Summa Giäld 19:24

Behållningen är 152 Rdr 24 sk Specie, därav Enklingen får 2/3 delar 101 Rdr 32 sk. Spec.
Med föregående uptekning och artskifte förklara vi oss till alla delar nögde
Håkan HP Pehrsson - Truls Nilsson - Pehr PPS Pehrsson
Werderingen ricktighet intyga Hans Nilsson Hans HTS Tufwesson

Till förmyndare för bemälde gåssar Måns, Pehr Mårten och Nils samt Flickor Boel och Sissae, föreslås innehafwaren af deras arfwegods Fadren Hemmansåboen Håkan Pehrsson i Skårby.
Sålunda wara lagligen förrättadt intygar
Datum ut supra P. W. Aspegren
De fattiges andel är betalt med 10 Sk. 3 rundst. som qwitteras.
P. Törnewall

• Vielsesattest, 14 Nov. 1766, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. Han er Dräng och Hemmansbrukare i Kullarp og hun er piga af Stiby ved vielsen.
Forlovet den 5 Oct.

  Ægteskabsnotater:

Han er Dräng och Hemmansbrukare i Kullarp og hun er piga af Stiby ved vielsen.
Forlovet den 5 Oct.