Jons Jönsson

  Notater:

  Begivenheder i hans liv:

• Beskæftigelse: Bonde: Istaby, Blekinge, Sverige.

• Begravelse, 23 Feb. 1755, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. † Bonde 50år Dödsorsak bröstsiuka

• En samtids historie, 1711. Pesten 1710-11
1710 drabbades södra och mellersta Sverige av en våldsam pestepidemi.
Särskilt utsatt blev Blekinge, där befolkningen i vissa socknar
mer än halverades. Dödstalen för hela länet är osäkra men beräknas
ha uppgått till cirka 15 000 personer. I landet avled cirka 100 000 i
pesten.
"...denna vardt then första som man märkte hafva pestböld"
Den 27 oktober 1710 avlider 12-åriga Karin i Ulvsmåla. I kyrkoboken
noteras: denna vardt then första som man märkte hafva pestböld.
Karin, som var dotter till bonden Jonas Löfvingsson, är det första
namngivna pestoffret i Blekinge. En vecka tidigare hade fyra troligen
pestsmittade soldater ur Kronobergs infanteriregemente begravts i
Ysane.

De första fallen av pest hade visat sig i Augerum redan den 20
oktober. Också i Karlshamn och Karlskrona fanns tidiga indikationer
men myndigheterna sökte där i det längsta tona ner faran.
Efter 10 år av oavbrutet krig var landet utarmat. I det pågående kriget
hade Karlskrona med örlogsflottan en central roll, vilket påverkade
hela det övriga landskapet. Ständiga trupptransporter och den omfattande
inkvarteringen av soldater ute i bygderna var en förklaring till
farsotens omfattning och snabba förlopp.

Myndigheterna, representerade
av landshövding och Amiralitetskollegiet sökte genom instruktioner
och reglementen förgäves stoppa spridningen. Särskilt viktigt var
att skydda de militära funktionerna.
På landsbygden hade prästerna,
som statsmaktens förlängda arm, att fullfölja utfärdade direktiv, ofta i
konflikt med ett traditionsbundet lokalsamhälle

Jons blev gift med Kirsti Ericsdotter, datter af Eric Nilsson og Ukendt, den 28 Nov. 1731 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. (Kirsti Ericsdotter blev født omkring 1711, døde i 1764 i Istaby, Blekinge, Sverige og blev begravet den 27 Jan. 1764 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.)

  Begivenheder i deres ægteskab:

• Vielsesattest, 28 Nov. 1731, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. Jöns dräng i Jockarp och Kierstin piga i Istaby.

• En samtids historie.
Johannes Mejers karta, som ritades på 1650-talet, finns beteckningen 'fiskehus' vid Torsö. Det var troligtvis säsongsbostäder för bondefiskare som annars stod helt obebodda.
Strandfisket kännetecknades av att fiskeplatserna låg nära eller alldeles invid kusten. Det ur ekonomisk synvinkel mest lönsamma strandbundna fisket var utan tvekan ålfisket. På väg mot sina avlägsna lekplatser långt ute i Atlanten passerade de norrifrån komande feta blank- eller drivålarna på sensommaren och hösten mycket tätt förbi Listerhalvön.
När båtarna inte var i bruk, drogs de antingen upp på stranden eller förtöjdes intill mindre stenbryggor, så kallade kåsar. En kås kan karakteriseras som en enklare båtlänning omgiven av två parallella armar av natursten. Anståndet mellan de båda stenraderna, vilka i sidled verkade som vågbrytare, var i regel 2-3 meter.
Den fisk som inte åts färsk, konserverades genom torkning, rökning eller saltning. En ofta förekommande metod vid beredning av lax och sill var 'spekning', där fisken en tid låg i saltlake för att slutligen efter en kompletterande torkning bli till 'spekelaks' och 'spekesild'

Torsö Hamnen
Innan fyrar fanns var det ett vanskligt arbete att i dåligt väder och mörker ta sig tillbaka till hamnen. Fiskarhustrurna brukade sätta en lampa i fönstret som vägledning, men det svaga ljusskenet gav inte mycket hjälp. Senare ordnade fiskarna med tre lyktor, som sattes upp på höga stolpar på lämpliga höjder. Men inte heller de var tillräckliga

  Ægteskabsnotater:

Jöns dräng i Jockarp och Kierstin piga i Istaby.