Knut Pehrsson

  Notater:

Dopvittnen honom bar till dopet hustru Inger Nills Persson i Ysana. Faddrar. drang. Nills Person, och Bengt Person af Ysana, Pigan Bengta Nills dotter i Ysana.

Mjällby kyrka är byggd ca 1788-1791 i gustaviansk stil, delvis på initiativ från den dynamiske riksdagsmannen för bondeståndet.

Knuth Persson (Hörby) kallad "Mjällby kung".

† Se SE/LLA/13171 Helsingborgs stadsförsamling FI:4 (1819-1857) Bild 81 / sid 153.

Knut Pehrsson
Född:1748-08-17 – Mjällby församling, Blekinge län
Död:1831-05-20 – Helsingborgs landsförsamling, Skåne län


Meriter
Pehrsson, Knut (i Hörby), f 17 aug 1748 i Mjällby, Blek, d 20 maj 1831 i Helsingborgs landsförs. Föräldrar: bonden o riksdagsmannen Per Persson o Kjerstin Persdtr. Hemmansäg i Hörby, Mjällby, 74 — 08, nämndeman där 30 april 83, led av bondeståndet vid riksdagarna 89 — 92 (led av hemliga utsk 92), fullm i Riksgäldskontoret febr 92 — maj 00, led av komm ang lanthushålln febr 93— maj 94, hemmansäg i Västra Ramlösa, Helsingborgs landsförs, från 09. — LPS 93.

G 28 okt 1774 i Mjällby m Hanna Larsdtr, f 10 sept 1748 där, d 25 april 1822 i Helsingborgs landsförs, dtr till fiskaren Lars Ingewarsson o Kjerstin Rasmusdtr.
Biografi
P övertog faderns hemman i samband med sitt giftermål och förvandlade dem till ett mönsterjordbruk, Knutstorp. Han blev snabbt en betrodd man i hemsocknen och hjälpte ortsborna med juridiska och ekonomiska angelägenheter liksom i frågor rörande jordbrukets förkovran. En resa till Finland 1783 för att undersöka möjligheterna att dit kunna sälja skogs- och jordbruksprodukter fördjupade ytterligare hans insikter i lantbruk och boskapsskötsel. Genom personliga initiativ bidrog P i hög grad till en ökad rekrytering av soldater från hemlänet inför kriget mot Ryssland 1788. Viktiga in- satser gjorde han i samband med uppförandet av en ny kyrka i hemförsamlingen, och byggnadsprojektet bar i hög grad P:s stämpel. Han insåg också snabbt betydelsen av de rättigheter bönderna erhöll vid 1789 års riksdag beträffande möjligheten att genom skatteköp omvandla kronohemman som de brukade. 1790 medverkade P till att nästan samtliga sådana hemman i Mjällby inlöstes.

P representerade Listers härad på riksdagarna 1789 och 1792. Han var där aktiv och välformulerad. 1789 biföll han kraftfullt förenings- och säkerhetsakten samtidigt som han inte försummade att understryka hur hårt förslaget till bevillning drabbade bönderna jämfört med övriga stånd. Hans kritik ledde också till lindringar för bondeståndet. Vid 1792 års riksdag väckte P bl a förslag om landtullarnas upphävande under vissa villkor, ett förslag som antogs av riksdagen. Ett annat förslag gällde kronoskjuts-legans bibehållande på förhöjd nivå. 1 hemliga utskottet tog han kraftigt ställning för utskottets förslag om bevillningens fortsättande tills statsskulden likviderats.

P var den mest aktive ledamoten i den stora hushållningskommission som arbetade 1793 — 94. Han sammanställde bl a ett förslag till "åkerbrukets upphjälpande" som han senare lade till grund för den Aker-brukscateches eller Hjelpreda för landtmän som han gav ut 1800. Insatserna i kommittén belönades med en k medalj i silver.

P stod på 1790-talet på höjden av sin bana. I hemlänet var han något av en v landshövding och på riksplanet hade han gjort uppmärksammade insatser. Han hade emellertid skaffat sig många avundsmän, bl a inom det lokala prästerskapet. Även förhållandet till riksdrotsen Carl Axel Trolle-Wachtmeister, stor jordägare i länet, var spänt. Dessa faktorer jämte hans egen stridbarhet och ofta egenmäktiga uppträdande ledde till en rad motgångar. Genom uppdraget som fullmäktig i Riksgäldskontoret blev han, av allt att döma oskyldig, inblandad i det sk Tavelinska balansmålet, något som senare bl a vid riksdagsmannaval kom att läggas honom till last. I hemlänet anklagades P för att ha förfalskat handlingar och gjort sig skyldig till andra brott i samband med lantmäteriförrättningar. Några egentliga bevis för hans skuld presterades dock inte. En långdragen process om påstått sabbatsbrott ledde till ytterligare förödmjukelser för den självmedvetne P. Ett resultat av dessa rättsprocesser blev att P, som vid valen till riksdagarna 1800 och 1809-10 med klar marginal utsetts till riksdagsman, förvägrades delta i ständermötena. Vid det senare tillfället uteslöts han av sitt eget stånd.

Motgångarna ledde till att P 1809 beslöt lämna hemtrakten för gott. Han slog sig ned i Ramlösa utanför Helsingborg där han framgångsrikt drev ett jordbruk. Även i sin nya hembygd ansågs han kunnig och blev en uppskattad ledargestalt; bl a genomdrev han enskiftet. Vid "bondeupproret" 1811 bidrog han verksamt till att lugna sinnena. Inför riksdagen i Örebro 1812 valdes P en sista gång till ombud men uteslöts från bondeståndet efter omröstning. Som skäl åberopades de uppgifter och anmärkningar som tidigare andragits mot honom. P inskränkte därefter sina offentliga uppdrag till det lokala planet; bl a blev han nära 80 år gammal ledamot av kyrkorådet.

P var en av bondeståndets kraftfulla och intellektuellt rikt utrustade ledargestalter. Med sin mångsidiga begåvning gjorde han betydande insatser, främst i hemlänet men också på det nationella planet. Särskilt inriktade han sig på att utveckla jordbruket och därmed landets ekonomi. I sin åkerbrukskatekes underströk han nödvändigheten av förändringar i den kommunala, administrativa och merkantila lagstiftningen. Det var P:s framsynthet och idérikedom i kombination med inslag av stridbarhet och egenmäktighet som ledde till personliga motgångar i en omgivning och en tid som var mindre klarsynt.
Författare
Lars-Olof Welander

Knut blev gift med Hanna Larsdotter, datter af Lars Ingvarson og Kierstina Rasmusdotter, den 28 Okt. 1774 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. (Hanna Larsdotter blev født i 1748 i Någesund, Blekinge, Sverige, døbt den 10 Sep. 1748 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige, døde i 1822 i Ramlösa, Helsinborg, Sverige og blev begravet den 25 Apr. 1822 i Ramlösa, Helsinborg, Sverige.)

  Begivenheder i deres ægteskab:

• husforhör, 1804, Hörby No 87, Blekinge, Sverige.
AI:1 sida 45

  Ægteskabsnotater:

Hun bliver gift med Åboen Knut Pehrsson (Riksdagsman) af Hörby i Mjaelby kirke d. 28-10-1774

Andre af deres Børn: alle født i Hörby døbt i Mjälby kirke

Ola 6-5-1794 † 30-5-1794
Fadern Namn Knut Pehrsson Titel riksdagsman Ort Hörby & Modern Namn Hanna Larsdotter Ålder/födelseår 44
Dopvittnen : Gudmodren Pehr Pehrssons Hustru Anna Johns dotter i Hosaby. Faddr. Uppsynings man i Hörby Nils Larsson och Pehr Pehrsson i Hosaby, Piga Maria Anders dotter i Hörby.