Upprop – vi söker emigranter från Blekinge!
Hjälp oss att lämna in uppgifter på dina emigrerade släktingar från Blekinge. Du behöver inte veta var de har tagit vägen för det kan vara så att det sitter någon på andra sidan jorden och söker sina släktingar i Sverige och då hittar rätt namn i Migrationsregistret.
Hör av dig till migrationsregistret@blekingesf.se
Från Jämjö till Californien
På fotot till vänster ser du min mormors syster Gerda Carlsdotter född i Jämjö (K). Hon emigrerade 1929 till USA och hamnade i Californien. Efter många år fann min mormor henne via Frälsningsarméns eftersökningsbyrå och idag har vår familj regelbunden kontakt med hennes barnbarn ”over there”.
Gerdas post i Migrationsregistret 
Katarina Möller
projektledare för Migrationsregistret
Emigrationen Sverige – Tyskland – Sverige 1866-1914 samt inlämnade forskaruppgifter på emigrerade Blekingar
Bakgrunden till databasen
I början av 1980-talet var framlidna Hans-Jürgen Schmitz (1943-2018) med i den s.k. Blekingegruppen (under Emigrantinstitutet) tillsammans med framlidna Agnes Wirén (1913-2005) , framlidna Björn-Åke Pettersson (1948-2014) och framlidna Alvar Ahl (1943-2019) för att registrera alla emigranter som lämnade Blekinge. Hans-Jürgen kunde då konstatera att det var något som inte stämde när många personer från Sverige lämnade sitt hemland för Tyskland. Det gick helt enkelt inte till på samma sätt som när man emigrerade till exempelvis Amerika. Hans-Jürgen kopplade då in på ett ”sidospår” för att försöka registrera dessa personers öden och äventyr. Vi ska komma ihåg att detta var innan datorernas intåg så allt arbete är gjort manuellt med mikrofilmer, läsapparater, papper och penna. Han började med att specialisera sig på Blekinge och gick igenom alla kyrkböckerna tre gånger! Därefter utvidgades forskningen över länsgränsen.
Vad är skillnaden mellan denna databas och Emibas/EmiWeb?
Det som finns med utöver det som finns i ovan nämnda databaser är:
- de små anteckningarna i husförhörslängderna (hfl) om ”arb.bet. till Tyskland”
- anteckningar om barn födda i Tyskland
- anteckningar om hemkomsten från Tyskland
- anteckningar i den särskilda förteckningen
- anteckningar i inflyttningsattesterna
- det officiella utflyttningsdatumet
Här ser ni ett typexempel ur en hfl på anteckningar om arbetsbetyg. Källa: Karlskrona stadsförsamling (K) AI:30 (1871-1881) sid 273 ArkivDigital
Den särskilda förteckningen har varit mycket viktig. Detsamma gäller inflyttningsattester (ifa). Där finns oftast viktig information om emigranten och deras barn. Det har visat sig att Tysklandemigranter ofta har nöjt sig med ett arbetsbevis. Det innebär att de inte antecknades i utflyttningslängden (ufl) och inte registrerades som emigranter. Många gifte sig i Tyskland med enbart arbetsbetyg.
I Migrationsregistret finns de registrerade, och när de ofta många år senare begärde officiell utflyttning så finns detta datumet också med. Det finns också barn född av svensk mamma i Tyskland. Med hjälp av info om barnet kan man få fram info om modern. Viktiga uppgifter är födelseplatsen. Det finns en del uppgifter om dessa barn.
Vad innehåller Migrationsregistret?
Information om svenskar som emigrerade till Tyskland under åren 1866-1914 samt inlämnade forskaruppgifter om Blekingar som emigrerat. Men det är inte komplett! Detta på grund av att en stor del av materialet var/är inte tillgängligt. Tiden 1894/1900 och därefter finns inte med. Den saknade informationen finns delvis i andra databaser.
De län som är med och är helt eller delvis genomgångna:
- Blekinge
- Halland
- Jönköping
- Kalmar
- Kristianstad
- Kronoberg
- Malmöhus (utom Malmö stad)
- Skaraborg
- Älvsborg
- Östra Götaland (delvis)
Det finns mer, dock analogt än så länge
Till Migrationsregistret finns ytterligare ett register med A6-kort som kompletterar informationen i databasen samt ett 40-tal pärmar fyllda med det som Hans-Jürgen kallar ”konkreta exempel”. Det kan vara fotografier, kopior på personliga handlingar m.m. som samlats in under åren vid kontakt med släktforskare som har sökt sina rötter.
Hyllan bågnar av tyngden av alla ”konkreta exempel”.
Målet i framtiden är att även detta ska bli digitalt, men det är ett enormt arbete. Kanske har du turen att hitta en person i Migrationsregistret där det finns följande noterat i kolumnen referens:
Din hjälp behövs!
En databas är en sekundärkälla och ska betraktas därefter, men många utav felen borde vara relativt lätta att rätta till. Därför har vi gjort en rapportfunktion som vi hoppas att du ska använda för att hjälpa till med att göra det så komplett som möjligt. Föredrar du att använda e-post så är adressen migrationsregistret@blekingesf.se
Felen har sin orsak i att det har varit dålig kvalité på mikrofilmerna samt tidsbrist. Att söka igenom ufl, ifl, hfl och ifa för hela befintliga materialet för tidsperioden 1866-1894/1900 har varit ett mycket tidskrävande arbete.
I dessa lådor, snickrade av Hans-Jürgens svärfar enkom för ändamålet, gömmer sig många uppgifter som inte är registrerade – ännu!
Migrationsregistret sjösattes lördagen den 27 augusti 2011 kl 13:00.