- Vid tinget den 28 april 1691 i Sölvesborg, kronans länsman Spak framställer båtsman Bodel Kirjavain i Kråketorp Mörrums
socken med dess hustru Berta att låta inkvirera hur föregånget är om julafton att dess barn blivit förbränt och strax därefter blivit död, om detta kan vara vållat av
föräldrarna. Hustru Berta förklarar sig sålunda att dagen före julafton vid davaremål måtte hon gå omkring och tillse var hon kunde få skaffa sig något att leva vid över
julhelgen, och efter det samma hos dess man Bodel, om middagen då hon kom tillbaka var olyckan redan timad på barnet så vida att barnet var bränt på skuldrorna,men levde dock, uti spisen fanns inte mer än lite eldmärja, barnet pattat hela den dagen det brändes och dagen efter till emot aftonen då det blev dött. Tillspordes vad som var bränt på barnets kläder om kroppen? Svarade lite av särken över skuldrorna men på kroppen inget vidare än hon berättat, nämligen över skuldrorna men håren är inte svedda. Framkom Bodel Kirjavain och uppmanas att säga sanningen. Refererar
att dagen för julafton då han hans hustru var bortgången att skaffa dem föda till helgen, tänkte han sig som hastigast löpa över till dess bonde Olof Matsson i
Kråketorp, som bodde ungefär ett halvt bösskott därifrån och bära hem ett levande svin, bonden honom lovat i betalning, dess förstånd var inte bättre än att han satte
sitt barn på gruvustenen och tänkte det skulle bli sittande till dess han kom igen, men ty värre när han kom tillbaka igen, låg barnet på ryggen över eldmärjen, som dock var ganska liten och hade bränt sig på ryggen, över axlarna, varav det andra kvällen blev död. Tillspordes hur länge han varit borta? Säger en kvarts timme. Tillspordes om barnet kunde gå? Svarar det kunde lite gå och ledde sig. Båtsmannen så väl som dess hustru beklagar med gråtande tårar denna olycka vara skedd. Tillspordes om de
flera barn har avlat tillsammans? Svarar att detta barn var deras enda.
Resolution: Han skall ångra sin synd hos ecklesiastik forum.
|