Nils Bengtsson

  Notater:

Fjärdingsman. Bosatt indtil 1787 Ysane og i 1820-25 i Hørby.

Fjärdingsman var i Sverige länge ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades under slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträddekronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat.

Benämningen fjärdingsman (i dagligt tal tidigare oftast "fjärsman") har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdinger . Från början tillsattes en fjärdingsman i varje fjärdedel av ett härad, men från 1850 kom standard istället att bli en fjärdingsman i varje socken .

Titeln försvann 1954.



https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=192&sd_base=lm10&sd_ktun=0004bie6&mdat=1321471965

side 18

10-MJÄ-4 <show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=14&sd_base=lm10&sd_ktun=0004bie2&mdat=1282155076> Karta 1777

Aktbeteckning 10-mjä-9 Län Blekinge Datum 1798 Åtgärd Storskifte, åbodelning Antal bilder 192

  Begivenheder i hans liv:

• Beskæftigelse: Fjärdingsman: Hörby, Blekinge, Sverige.

• Dåb, 4 Jun. 1759, Ysana, Blekinge, Sverige.
Bengt Persons barn Nils i Ysana Ddemor. Nils Persons hustru Ingar ibm Faddrar Per Person i Hørby, ock Hans Olson i Ysana.

• Begravelse, 24 Maj 1828, Hörby No 80, Blekinge, Sverige.
gårdman af brystsyge.

Nils blev gift med Botil Eskilsdotter, datter af Eskil Svensson og Hanna Jönsdotter, den 17 Aug. 1787 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige. (Botil Eskilsdotter blev født den 18 Sep. 1766 i Hörby, Blekinge, Sverige, døbt den 21 Sep. 1766 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige, døde i 1815 i Hörby No 80, Blekinge, Sverige og blev begravet den 6 Jun. 1815 i Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.)

  Begivenheder i deres ægteskab:

• En samtids historie.
Hörby, Sölvesborg

Listerlandet skiljer sig geologiskt från resten av Blekinge.

Förutom de så kallade restberg av granit som reser sig över slätten består berggrunden av kalksten som avsattes under kritaperioden, då Listerlandet var ett grunt skärgårdslandskap.
Kalkavlagringarna på Listerlandet är från samma period som Kristianstadområdets kritbildningar. Jordbruket på den kalkrika jorden var framgångsrikt redan på 1700-talet, då förutom korn och råg även bovete och havre odlades.

När potatisodlingen slog igenom på allvar under 1800-talet kunde även sandrika marker nyttjas och potatisen kom att bli en karaktärsgröda för Listerlandet.

I byn Hörby på Listerlandet genomfördes storskiftet under 1790-talet. En av gårdarna, Hörby No. 74, tilldelades vid storskiftet sex skiften istället för som tidigare 123 tegar. Vid enskiftet i Hörby, 1816, fick Hörby No. 74 flytta ut ur byn.

Jöns Jonsson hette den av de tre delägare vars mark kom att bli Hörby 6:2. Jordbrukets utveckling efter skiftet möjliggjorde för Jöns Jonssons svärson Per Svensson att uppföra en helt ny representativ gård i sten på ägorna 1841.

Den äldre gården hade legat ca 150 meter längre söderut, något som påvisades under 1900-talet när kullerstenar kom fram ur jorden då åkern plöjdes. På 1850-talet tog Pers son Nils och hans hustru Karna Jönsdotter över gården.

Runt 1873 sålde Nils gården till Knut Persson från Mjällby. Efter Knut Perssons död 1916 tillhörde gården hans hustru Sissa fram till dennas död 1941. Knut och Sissas två barn, Nils och Erika, samt dennas make Axel Nilsson, tog då över gården, vilken de i praktiken redan skött i flera år. 1957 övertogs gården av Erika och Axels son, Seth Nilsson.

Seth byggde 1958 ett nytt bostadshus vid Hälleviksvägen strax intill den äldre gården. Syskonen Erika och Nils bodde kvar i den gamla mangårdsbyggnaden till början av 1970-talet, efter vilket den stått tom. 1981 tog Sven-Axel Nilsson, Seth Nilssons son, över gården. Hösten 2002 påbörjades renoveringsarbeten på mangårdsbyggnaden i syfte att åter kunna använda den som bostadshus.

Arbetena har utförts med stor hänsyn till det ursprungliga utseendet och med medverkan av antikvarisk expertis från länsstyrelsen.

Hörby 6:2 är en god representant för det byggnadsskick som uppstod på Listerlandet efter enskiftet. Den stora mangårdsbyggnaden är byggd på en hög källarsockel av gråsten med bostadsvåning i murat tegel.

Den höga vindsvåningen användes för sädesförvaring. Byggnaden är mycket välbevarad och karakteriseras av sin vita puts, sin höga svarta sockel, de små symmetriskt placerade fönstren och det stora taket som skapar en massiv och monumental karaktär.

Mangårdsbyggnaden är byggd som ett salsplan med rummen runt en centralt belägen sal. Symmetrin är betydelsefull för uppbyggnaden av huset även om mått och avstånd inte är exakt desamma mellan varje fönster och vinklarna inte är helt räta.

Det är helhetsintrycket som varit det viktiga för byggherren till gården. Såväl interiör som exteriör är välbevarade för mangårdsbyggnaden. De senaste förändringarna gjordes på 1930-talet och dessa var inte särskilt omfattande. Det är framförallt de välbevarade väggmålningarna och snickerierna i stora salen som bidrar till byggnadens kulturhistoriska värde.

Hörby 6:2 förklarades som byggnadsminne 2003.

Källa: Länstyrelsen.

• Vielsesattest, 17 Aug. 1787, Mjällby Kyrka, Blekinge, Sverige.
Nils er bonde i Hörby och Botil er piga i Hörby.

• husforhör, 1808, Hörby, Blekinge, Sverige.
i no 30
Nils Bengtsson 49 år
Hustru Botil Eskildsdotter 42 år
Dotter Inger 19 år
Son Pehr 17 år
Dotter Elsa 15 år
Dotter Pernilla 13 år
SonSven 11 år
Son Nils tvilling med
Kiersta 7 år
Hanna 4 år

• husforhör, 1818, Hörby No 80, Blekinge, Sverige.